Senaste inläggen
I ivern att sätta just sin kommun ”på kartan” har kommunpolitiker satsat tiotals om inte hundratals miljoner av skattebetalarnas pengar på anläggningar avsedda att kunna rymma allt från stora konferenser till internationella idrottsevenemang och schlagerfestivaler.
Landet har drabbats av arenafeber.
Arenafeber är också titeln på en rapport som den borgerliga tankesmedjan Timbro publicerade i somras.
Här ifrågasätts om dessa investeringar verkligen är till kommuninvånarnas fromma. För att kort sammanfatta rapportförfattaren Philip Lerulfs slutsatser om hur det typiskt brukar gå till:
Politikerna hoppar på arenatåget utan att veta vad biljetten kostar och med en väl rosenskimrande föreställning om vad som väntar vid slutstationen.
Onekligen finns det mer än ett uns av sanning i den beskrivningen.
Ändå blir det lite småskuret.
Nog har kommunpolitikerna rätt, rent av en skyldighet, att våga sig utanför välfärdens kärna, att ha vidare ambitioner än vård, skola, omsorg.
Då behöver en arena som förmår härbärgera ett VM i en världssport som handboll inte vara fel. Det kan vara helt rätt.
Handboll är en dansk – och skånsk – folksport. Tiotusentals danska supportrar väntas till Malmö. Tack vare Öresundsbron och Citytunneln spelar det danska landslaget i princip på hemmaplan.
Under VM-veckorna passar Region Skånes bolag Invest in Skåne på att försöka locka danska företag att etablera sig på den här sidan Sundet.
”I Danmark finns ett stort intresse för handboll som sport, så det här är ett unikt och bra tillfälle vi har”, konstaterade bolagets VD Stefan Johansson i Ekot häromdagen.
En attraktiv stad – som kan locka företag och därmed nya arbetsplatser, dra till sig entreprenörer, människor med idéer och driv – behöver en bra skola, välfungerande vård och omsorg. Men det krävs också något mer, ett utbud av kultur och upplevelser i vid bemärkelse.
Tjugo år har gått sedan den där januarikvällen och för drygt fem år sedan lämnade jag mina drömmars stad för Malmö. En stad jag aldrig drömt om. En stad jag vid flytten inte hade särskilt många böcker om – medan samlingen av stockholmiana började bli diger. En stad jag inte kunde några sånger om, ingen Sakta vi gå genom stan eller Stockholm i mitt hjärta.
Likafullt var flytten fullkomligt frivillig. Och likafullt stod jag helhjärtat bakom Sydsvenskans kampanj i höstas: ”Vi älskar Malmö”.
En stad så lätt och så svår att ta till sitt hjärta. Allas och ingens och fri att tycka om på ett sätt som Stockholm med sin anrika huvudstadshistoria, med sin indelning i inflyttade och infödda, i innerstad och förort, aldrig blir.
Regeringen bör bjuda in näringslivet till samtal om att finansiera ett nytt scenkonsthus i Stockholm – lämplig tomt finns bakom Nationalmuseum, skrev Christer Nylander (FP), vice ordförande i riksdagens kulturutskott, och Madeleine Sjöstedt (FP), kulturborgarråd i Stockholm, i tisdags på DN Debatt.
Visst behövs ett nybygge. Den nuvarande operan är trång och illa underhållen, ett nytt hus med moderna mått och modern teknik behövs om Sverige skall kunna ligga i scenkons tens framkant, och operakonsten går just nu mot en ny vår, precis som de två folkpartisterna hävdar.
Helsingfors har en ny spektakulär opera, precis som Köpenhamn och Oslo – och Göteborg. Scener runt om i landet, som Norrlandsoperan, Dalhalla och Opera på Skäret, presenterar ett nytänkande som den gamla teatern i Stockholm inte förmår uppbåda.
Antalet anmälda brott minskar för första gången på mycket länge, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, igår.
Skillnaden mellan åren 2009 och 2010 är ansenlig – 3 procent – men brotten är fortsatt många, knappt 1,4 miljoner anmäldes i fjol.
Siffrorna framstår som positiva.
Sverige har blivit en smula tryggare och säkrare.
Eller? Eftersom siffrorna gäller anmälda brott är det svårt att veta.
De brott där trenden mot färre anmälningar är tydligast är bland andra skadegörelse och cykelstölder. Alltså brottskategorier där uppklarningsprocenten är låg, nästan försumbar. Kanske finner många att det inte är mödan värt att ringa polisen?
Däremot anmäls fler våldsbrott. I synnerhet de som drabbar barn och kvinnor. Det är ofta otäcka brott med förödande konsekvenser. De borde alltså hamna långt fram i utredningskön, kan tyckas.
Eller är det viktigare att sätta in resurser mot de mer vardagliga brotten, att tillämpa så kallad nolltolerans för att skapa trygghet och motverka att unga personer glider in i allvarligare kriminalitet?
Valet är både en politisk och en polisiär fråga.
Den som läser på polisens hemsida blir inte mycket klokare på vilka brott som är prioriterade. Förra året fick polisen i uppdrag av regeringen att särskilt jobba med människors trygghet, mäns våld mot kvinnor, prostitution och männi skohandel.
Men polisen bedriver även, som myndigheten skriver, riktade satsningar mot grov organiserad brottslighet, brott i nära relationer, mängdbrott och ungdomsbrottslighet.
Att den svenska kronan är så stark beror till stor del på den europeiska skuldkrisen som sänkt både euron och den danska kronan.
Danmark är inte medlem i eurosamarbetet, men den danska kronan har ett begränsat spelrum mot euron.
– Den svenska kronan började försvagas hösten 2008 under den finansiella krisen. När ekonomisk tillväxt är stark globalt tenderar svenska kronan att stärkas och i tider av oro som vi hade då tenderar man att sälja ut små valutor som den svenska kronan, säger Richard Falkenhäll, valutastrateg på SEB.
I Malmö märks det tydligt att den danska kronan tappar mark. Bara för ett par år sedan vimlade det av köpsugna danskar på gatorna, men nu är de färre.
– Antalet danskar har minskat under 2010, även om det inte var i den omfattning vi befarade, säger Pia Sandin, vd för Malmö Citysamverkan.
Dessutom har den tidigare flyttvågen från Danmark till Skåne upphört. Tidigare flyttade många danskar hit eftersom den, för dem, fördelaktiga kronkursen gav möjlighet att köpa en billig bostad.
– Valutan har säkert påverkat det beslutet. Men priserna på bostäder i Köpenhamnsområdet har gått ned och det påverkar också, säger Mattias Larsson, regionschef på mäklarbyrån Bjurfors i Malmö.
Skiftningarna i kronkursen påverkar också svenskar som pendlar till jobb i Danmark.
Pär Thored, 36, från Bjärred utanför Malmö, har på grund av den sjunkande kronan fått en "lönesänkning" på runt 5 000 kronor i månaden.
– Jag får ju mindre pengar. Men å andra sidan fick jag en 30-procentig löneförhöjning i höstas för att kursen gick upp, säger han.
Han ser skillnader mot hur det var för ett par år sen när den danska kronan var starkare.
Bornholms andelsmejeri ägs av 45 mjölkbönder och är sedan några år en viktig samarbetspartner till Skånemejerier.
Den senaste tidens snöoväder har slagit hårt mot ön, som mest har snödjupet legat på 140 centimeter. Läget på vägarna blev tidvis så kaotiskt att flera mjölkbilar körde fast på de snöfyllda vägarna.
Närmare 150 ton mjölk har blivit oanvändbar – i reda pengar motsvarar det drygt en halv miljon danska kronor.
Bornholms andelsmejeri har flera samarbeten med Skånemejerier. Tillsammans driver man Hörby mejeri och Bornholmsmejeriet tillverkar sedan en tid tillbaka också ost och smör på skånsk mjölk.
Mejeriets omsättning ligger på 260 miljoner danska kronor per år. De egna produkterna säljs i ett särskilt försäljningsbolag, S:t Clemens, vilket också är namnet på de egna varorna i butik.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 | 15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|